Fartfyllda hästar, vilda grisar och galna vikingar

Sommarens första äventyr tar oss till Halland samt en sväng till Skåne.

Huvudmålet för den ena dagens resa var Falkenberg och STCC tävlingen mera om det sedan men på vägen dit ska vi hinna med lite annat först.

Det var hot om regn så väskorna skulle packas, paraplyet jagas för att klara det mesta, inte för att det sedan behövdes. Det var hett som i Sahara hela dagen och hade man inte varit badkruka så hade ett dopp i havet varit skönt.

På väg till Falkenberg stannade vi på ett av våra Smultronställen. I byn Slöinge norr om Halmstad ligger Gudmundsgården på den hallänska landsbygden. Gården har uppfödning i relativ liten skala av grisar med egen slakt och förädling av råvaran. Denna gård är värd all omväg för dem som sätter värde på riktig mat som smaka som den ska, veta var maten kommer ifrån och hur djuren har blivit behandlad. Man kommer alltså till en liten oansenlig gårdsbutik. Den gör absolut inte mycket väsen av sig. Butiken rymmer max 15 personer. Man ta sin nummerlapp och sen väntar man snällt på sin tur. Vilket ibland kan ta sin tid. Då många precis som vi är långvägda gäster och då passar man på att handla. Så se till att ha gott om tid, gott humör och pengar i plånboken. För när man väl kommer fram så är väntan mödan värd. Ralf och Sabine Tebaay med familj är tyska från Rehndalen som har tagit sina hantverk med sig till Sverige och även om man har lite svensk modifierat maten så känner jag definitivt igen mig i mycket av maten från min barndom. (Vi kommer trots allt från samma trakter)

Vid ett av våra besök så undrade vi vad glada vilda grisar är. Då vi trodde att det var vildsvin. ”Men oh nej nej nej..säger Ralf på sin felfria tyska brytning. Glada grisar är tama grisar om går ute därav glada. Men vadå vilda? Jo så här ligger det till: Vilda blir de när jag smyger mig på dem i hagen med björkris och jagar dem rund några varv. Och ja då är dom klara. Bara Ralf kan säga något sådant härligt, så att hela butiken ekar av skratt och fnitter.  Försök det i en ICA butik!

Besök dem på: www. gudmundsgarden.se

Färden gick sedan vidare till Falkenberg och STCC tävlingen. Vi hade fått VIP inbjudan då vi äger en av bilmodellen från Chevrolet familjen. VIP o VIP…utskrattat av insläpparen blev vi. Den lilla bilen.. oh ja sa jag hånar den inte. Den är trofast och kallas silverpilen. Efter förra sommarens otroliga blixtfärd. Solen stekte på o parkeringen var inne på området men långt från bra platser. Så det var bara att gå. Till slut hamnade vi på en riktig bra plats. Banan är snabb och en del avåkningar blev det just där vi satt.  Jag älskar när det går snabbt men blev lite besviken över att motorljudet var svagt. Det ska vibrerar från fötterna och uppåt när dessa kraftpaket dundra förbi.. men effekten uteblev lite. Men det blev ändå trevligt. Vi såg Jan ”Flash” Nilsson tar ännu en seger. Flash kommer vi i höst höra som rösten till en av bilarna i Disneys Bilar 2. Bilen kommer att vara målad i gul o blått så klart. Solen lös hela dagen gjorde det outhärdligt utan skugga och vindfläktar. Så ingen användning för paraply eller gummistövlar. Det var först på vägen hem som himlen öppnade sig men då spelade det ju ingen roll.

På vägen hem tvingade jag min sambo att stanna till längs vägen. Jag hade sett 5 st härliga svarta Friser hästar i en hage. Lyckan var gjort. När de väl förstod att jag inte utgjorde någon fara utan kom med gotte o ljuva ord så vågade sig alla bli kliat. Och tyst viskade jag dem i örat: När jag vinner drömvinsten så lovar jag att ni alla ska få följa med mig hem….

I Halmstad blev det lite mat och under tiden vi åt såg jag ett koloniområde mitt över vägen. Dem måste jag ju besöka. Ett av mina mål i sommar är att besöka så många koloniområden som möjligt dit vi kommer. Just detta område var från 1904 och framåt och delades in i 3 områden. Men de var mera som sommarstugor i stället för odlingslotter. Jättestora stugor, många så stora som 50 m2 med el och vatten indragen. Sådan lyx. Men jag saknade skapar- och odlarglädjen och kände inte att jag hade något i avseendet odling att lära mig av dem.

Sen var det definitivt hemfärd efter en heldag.

Dagen efter skulle vi på Fotevikens vikingamarknad. Foteviken är ett levande museum som är uppbyggt kring vikingatiden . Husen var välbyggda, området låg fint. Jätte trevlig marknad med många stånd och en hel del att se på. Bland annat uppvisning i pilbåge skytte och en fight mellan danskar och skåningar. Klart jag höll på skåningar. Att jag sedan hade danska vänner hjälpte föga. Jag köpte en brodersax. Och fick umgås med en några av mina vänner. Trevligt eftersom jag inte kommer se dem på ett tag då de åker runt bland olika vikingamarknader och event i sommar.  En del av dem skulle hem samma kväll via Köpenhamn och oro fanns om man kom förbi pga regnet dagen innan.

Besök Foteviken på: www.fotevikensmuseum.se

 

Sedan skulle vi åka hem för nu började vi bli lite väl trötta. Vi skulle bara ta turen från Falsterbo och upp längs östkusten. Stannade en tripp i Ystad för att äta Kinamat. Mums. Sedan av någon märklig orsak hamnade vi i trakterna kring Lund igen. Men men.. jag har aldrig något emot en avstickare till Lund. Undrar om någon försöker säga något. Resan blev längre än tänkt men vi hamnade hemma till slut i alla fall.

Och då var denna resa slut….

Hoppas du haft nöje av att följa med på resan. Välkommen åter på nästa.

Bella